Att träffas är bra!

Nu är vi igång efter sommaren igen!
Som ni säkert minns, är starten för projekt med stöd från lokalt ledd utveckling genom leadermetoden framflyttad till mars 2016.  Men föreningen Astrid Lindgrens Hembygd kommer ni höra ifrån innan dess. Först ska vi rigga våra egna strukturer, bland annat hälsa Therese Sjögren välkommen som nygammal medarbetare. Men vi ska också hitta strukturer hur vi bäst finns till hands med rätt metoder och kunskap för att det ska bli en bra utveckling i området. Så vi kommer att träffas.

Vår strategi är prioriterad av Jordbruksverket och vi har kompletterad den med målvärden, kriterier och annat som ska hjälpa oss att genomföra det som vi har beskrivit att vi vill göra. Det vi vill göra tillsammans med alla er ambitiösa och drivande eldsjälar som finns i våra bygder.  Vi kommer låta höra av oss med inbjudningar för att öka kunskapen kring de teman och mål som finns beskrivna i strategin, men också för att tillsammans vässa oss riktigt som projektägare och projektgenomförare.

Som på beställning var det idag en artikel i Dagens nyheter som handlar om hur viktigt det är med ett aktivt föreningsliv för att skapa tillit mellan människor och för att få en fungerande demokrati. Precis det vi skriver om i vår utvecklingsstrategi. Vi har beskrivit i strategin att det behövs nya metoder och funktioner för att attrahera fler att bli medlemmar och  funktionärer och för att få till en bra dialog.

Kanske vi ska träffas för att prata om projekt för att utveckla föreningslivet? Eller brinner du mer för att prata om den lokala ekonomin och hur vi hittar fler nya produkter och tjänster inom de gröna näringarna och besöksnäringen? Vi hör av oss! Vi vill bolla idéer och vässa våra strukturer. Och vi vill använda tiden fram till projektstart till nåt bra. Att träffas är bra!

Sammanhang, ja det tror vi på!

Så skönt med ett besked om att vår strategi är prioriterad! Verkligen!

Det är lite smolk i glädjebägaren att inte hela Sverige blir täckt av leaderområden men jag hoppas de bortvalda finner kraft och styrka till nya vägar och möjligheter för landsbygdsutveckling i sina områden.

I Astrid Lindgrens Hembygd tror vi på vår strategi och är stolta över den. Vi tror på de mål och insatsområden som processats fram. Vi tror på projektens sammanhang och föreningens sammanhang i Europas landsbygdsutveckling.

Tidplan
Ramarna är satta, så nu blir det verkstad! I augusti räknar vi med att kunna skicka in de kompletteringar som krävs för att vi ska få ett formellt startbesked och möjlighet att ta emot ansökningar. Om allt går som planerat och som är sagt från Jordbruksverket, ska vi kunna ta emot de första ansökningarna under senhösten. Men vi slänger väl in en brasklapp. Det har ju hänt att processer har blivit försenade förut… 😉

Målen
Nästa vecka är det konstituerande styrelsemöte i föreningen och då ska arbetsgrupper och utskott tillsättas. En arbetsgrupp kommer få till uppgift att ganska omgående göra de begärda kompletteringarna av strategin. Målen ska konkretiseras och kvantifieras. Hur många nya metoder i föreningenslivet kommer det bli fram till 2020 i våra leaderprojekt? Hur många nya tjänster blir det inom rubriken lokala resurser? Hur märker vi en förändring av folkhälsa i området? Och så vidare. Och så vidare.

Föreningens mål är inte satta av en slump. Vi tror verkligen att det är viktigt med entreprenörsanda och folkhälsa för att människor ska ha ett bra liv i Astrid Lindgrens Hembygd, som vi beskriver i utvecklingsstrategin. Det har man berättat för oss när vi tog fram strategin. Vi är också helt övertygade om att hållbarhetsaspekter och jämställdhet är viktiga för en långsiktig positiv utveckling. Det har vi inte heller hittat på själva hemma vid skrivbordet.

Sammanhang
I föreningens urvalsprocess av projekt under de kommande sju åren kommer det bli viktigt att coacha fram de bästa utvecklingsprojekten. Vi ska bistå dem  med infallsvinklar och metoder för att lyfta fram de aktiviteter som kan behövas för att få den bästa möjliga utveckling som behövs i området. Vi vill så gärna att alla aktörer ska ha med sig känslan att de inte står ensamma och hugger fram en sten, utan att de är med och bygger en katedral (det sista är ett citat från föreningens ordförande). Projekten i Astrid Lindgrens Hembygd ingår i ett sammanhang som finns beskrivet i utvecklingsstrategin. Stora som små. Alla ingår i sammanhanget

Räcker pengarna?
Jag börjar redan nu (ja, det har nog hållit på ett tag) att höra talas om olika projektidéer. Så när vi trycker på startknappen under senhösten tror jag det är många som har ansökningar på gång. Det blir en delikat uppgift för styrelsen att fördela ut föreningens tilldelade pengar, så att målen i strategin verkligen uppfylls och räcker till allt spännande och utvecklande som behövs i området. Pengarna ska räcka till många – i många år.
Astrid Lindgrens Hembygd har fått en stor påse pengar. Pengarna ska räcka i sju år och täcka ett stort område, så styrelsen måste nog vara noggrann och också modig. Ibland kanske en projektägare behöver fundera ett varv till om man bygger en katedral eller om man bara hugger ut ett stenblock.

Ett gott exempel
Ett exempel på hur bra de kan bli när man finns med i ett stort sammanhang, är det vi ser håller på att växa fram i Ingebo Hagar utanför Vimmerby. Ingbo har inte fått några egna projektpengar från Astrid Lindgrens Hembygd, men har ofta funnits med i sammanhang som stärkt verksamheten och byggt på nätverken. Ingebo öppnar till helgen en gårdsbutik som delvis har sina rötter i vårt projekt Bondens torg, som vi är så stolta över. Landsbygdsutveckling när det är som bäst. I sammanhanget.

Grytan kokar

Vi är på väg ned i startblocken. Och kanske att vi ska putsa av kristallen? Så att vi är redo.  Håll grytan kokande, är styrelsens uppmaning. Se till att så många som möjligt är med när starskottet äntligen går. Men lova inte för mycket!

Träffar
Det är precis där vi är nu. Grytan puttrar så smått, vi bjuder in till träffar som ska informera och inspirera utan att lova. Vi bygger kontaktnät och fyller på sändlistorna. Ibland är informationen generell och bred och ibland kan den upplevas vara riktat till någon annan. Men så är väl landsbygdsutveckling? Brett och smalt. Högt och lågt. Generellt och specialiserat.
I veckan hade vi en träff där Julia Carlsson doktorand från SLU, berättade om sin forskning kring skogen.  Skogen som engagerar många och som är viktig för oss alla i Astrid Lindgrens Hembygd.

Julia Carlsson

Personligt, klokt och med glimten i ögat talade hon om skogens roll för landsbygdsutveckling. Vilka utmaningar som kan finnas oavsett om man bor i Vilhelmina eller i Astrid Lindgrens hembygd. Ett tips från Julia, till alla oavsett bransch och intresseområde, är metoden Framtidsdialog som är ett bra sätt att skapa en gemensam vision. Den finns beskriven på www.bya.net. (Klicka på Svensk byaservice A-Ö, Metoder, Framtidsdialog och sedan Metodguiden (PDF) till höger)
En gemensam vision är en bra början för ett bra projekt. Eller hur?

Fler möten
Glöm inte anmäla dig till nästa inspirationsträff i Högsby den 27 april. Vi har då ny information, ny inspiration och nytt tema.

Och så har vi ett årsmöte mitt uppe i all väntan. Hur bryggar vi över till nästa period? Strukturerat och smidigt vill vi ha det! Effektivt och framförallt bra utnyttjande av all uppbyggd kompetens i föreningen med lagom inslag av nytt. Vi envisas med att tänka positivt. -Klart att vi ska få ett positivt besked, säger föreningen. Men när kan vi ta emot första ansökan? När kan projektägarna rekvirera sina projektstöd? Grytan puttar och vi lovar inget. Men vi är positiva!

Snart besked
Jag skulle vilja vara en fluga på väggen (eller kanske inte) hos Jordbruksverket nu och höra hur ”snacket går” kring alla utvecklingsstrategier som ska prioriteras. Suckar de uppgivet, är de glada och förväntansfulla eller kanske stressade och upprörda?
Det närmar sig den veckan när alla leaderområden ska få besked från myndigheten OM vi är prioriterade och HUR stor budget vi i så fall blir tilldelade. Så nu sitter vi där vid brevlådan igen och väntar.
Bra då om kristallen är putsad och startblocken är redo. För när (inte om) det positiva beskedet kommer, då häller vi festlig dryck i kristallen. Och ställer oss redo i blocken. På era plaster, färdiga….

Inbjudningar

Mycket idag? Vårdagjämning, solförmörkelse, rocka-sockorna, vitt för små änglar, FN:s internationella glädjedag och grammatikdagen. Å så är det fredag! (måndag snart igen)  Ja,  idag är det mycket! Så då tar vi och öppnar almanackan och fyller på med ett par spännande kvällar lite längre fram i stället:

Välkommen den 15 april klockan 18.30 till Lövhult friluftsområde i Nässjö.
Och till
Stabygården i Högsby den 27 april klockan 18.30

Båda kvällarna blir det inspiration inför kommande programperiod.
Naturligtvis delar vi också med oss av den information vi har kring möjlighet för nya leaderprojekt. Kvällarna är kostnadsfria. Vi kommer att bjuda på fika och behöver därför veta hur många som kommer.
Anmälan till christina@alhembygd.se senast 3 dagar innan mötet. Vi håller på att fila på de sista detaljerna på programmen och återkommer när de är spikade och klara.

Nya ansökningar
Jag får regelbundet frågor om när man kan skicka in projektansökningar till oss. Det vi än så länge vet, är att det tidigast blir till hösten. Klura gärna på projektidén, men lägg ingen tid på att fylla i någon gammal blankett, för det lär vara ogjort arbete. Det är inte någon raket-forskning att tro att det blir uppdaterad formalia, nya blanketter och säkert lite nya villkor för ansökan.

Till dig som är medlem i föreningen Astrid Lindgrens Hembygd skickar vi också en påminnelse att dels betala medlemsavgiften och dels att notera årsmötet den 22 april som blir i Folkets Hus i Silverdalen. För den som vill äta smörgåstårta, behöver vi en anmälan till christina@alhembygd.se.

Snödroppar i mossan

Grammatik varje dag tycker jag, solen är bakom molnen, säkert finns många små vita änglar där. Sockorna rockar för fullt för att vi gillar olika, också varje dag, eller hur? Våren ska tveka sju gånger enligt bondepraktikan och det blir snaaaart dags för fredagsmys. Det är glädje det. Både internationellt och väldigt lokalt.
Häpp!

 

Samtidigt som

Vi undrar
Det är nu vi undrar vad det blev. Vi undrar på riktigt! Före den sista mars ska vi rapportera till Jordbruksverket hur väl vi har uppfyllt den strategi som skrevs för så många år sedan. Vi läser återigen igenom alla slutrapporter och räknar mötesplatser, insatser för attraktivitet, utvecklade besöksmål, antal matprojekt och massor av andra saker som går att mäta enligt vår lista med indikatorer. Vi intervjuar, skickar frågor och sammanställer.

Stolthet
Men vi vet att det är så mycket annat som skett med hjälp av leadermetoden i området. Som inte finns med på en indikatorslista. Det försöker vi också beskriva i rapporten. Till exempel vet vi att människor har lärt känna varandra, ibland sina grannar som man inte haft så mycket kontakt med innan. Stoltheten har också ökat vilket är jätteviktigt för att få till en bra utveckling. Och många människor har lärt sig massor av nya saker. Kanske det också sitter en och annan och är stolt över att ha fixat till en redovisning av ett leaderprojekt. Det är bra, för det ska man också vara stolt över!

Det närmar sig
Men samtidigt som vi räknar och skriver slutrapport för vårt område, närmar vi oss starten på nästa period med stormsteg. Vår utvecklingsstrategi ligger i en bunt med andra strategier som granskas, värderas och jämförs utan att vi kan påverka något, mer än att mentalt skicka positiva tankar till urvalskommittéen, förstås. 🙂 Framåt våren ska vi ha fått besked hur man har prioriterat vår plan. Så vi lägger resten av tiden på att försöker hålla leadergrytan kokande och inspirera på olika sätt inför en spännande start av en ny period.

Några datum
Den 28 februari blir det en projektkavalkad, där cirka 20 projekt presenterar sig kort och vi från föreningen kommer dela med oss om vad vi vet om kommande programperiod.
Den 15 april blir det en kväll på temat Entreprenörsanda och den 27 april är temat Folkhälsa. Du som har läst vårt förslag till utvecklingsstrategi, känner kanske igen att de rubrikerna är våra övergripande mål. Dit vi vill nå år 2020.

50 % + 50 %
Eftersom vi är i en mellanperiod, mellan två budgetar och mellan två utvecklingsstrategier, har jag begärt tjänstledigt på 50 % från Astrid Lindgrens Hembygd året ut för att vikariera på Västervik Framåt AB. Det innebär att jag under de kommande 10 månaderna delar min tid mellan två uppdrag. Jag ser fram emot att få lära känna Västervik på ett annat sätt, inte bara som turist, och att samtidigt få starta upp en ny period med Astrid Lindgrens Hembygd.

Håll ut!

Har du en idé hur livet på landsbygden kan bli lite bättre?
Vi vet att det finns massor av bra, tokiga, svåra, knasiga och helt fantastiska idéer som skulle kunna bli riktigt bra utvecklingsprojekt. Och vi i föreningen Astrid Lindgrens Hembygd skulle så gärna vilja vara med i det projektet och få stötta med pengar, nätverk och erfarenhet. Men just nu sitter vi lite ”mittemellan”. Mellan en avslutade budget och inför att vi ska få nya pengar att fördela på bästa sätt.

Håll ut!
Så vi ber dig att klura lite till på din idé. Fundera på vem du kan genomföra den tillsammans med. Vad är det som kostar pengar för att kunna genomföra idén, och vad är det ni kanske skulle kunna göra ändå? Klicka dig runt bland projekt som redan är genomförda här i området och du kanske kan få tips och inspiration. Vi hoppas kunna komma med positivt besked till sommaren om att vi kan vara din samarbetspartner för en positiv utveckling i Astrid Lindgrens Hembygd.  Håll ut! Det gör vi!

Komplettering
Före jul skickade vi in vår ansökan till Statens Jordbruksverk om att få bilda leaderområde för de kommande sju åren. Helt enligt planen fick vi häromdagen tips från en expert (utvald av Jordbruksverket) hur strategin kan bli bättre. Ett genomgående förslag, var att vi ska vara mycket mer konkreta på det som behöver göras i området. Vi kanske har varit för poetiska och skrivit lite för generellt. Så vi har sammankallat skrivargruppen och filar vidare. Inom ett par veckor skickar vi in kompletteringarna och så är det dags igen att hålla ut och vänta.

Grytan kokar
Om några månader får vi veta om vår plan är prioriterad. Och när badkläderna har torkat efter sommarbadet och vi börjar söka höstkantarellerna – då kan vi gå ut och efterfråga de fantastiska projektidéerna. Men du lär höra av oss innan dess! Vi massor av idéer på hur vi ska ”hålla grytan kokande” fram till du kan söka nya projektpengar. Du kanske vill komma på ett seminarium? Eller åka på en studieresa och bli inspirerad? Håll ut! Vi hör av oss.

Det var en gång för länge sedan

Det var en gång för länge sedan.
Ja, så länge sedan som för ett par år sedan när vi började tala om Den Nya Strategin.
Och för länge sedan, för ungefär sex månader sedan fick vi fick Strategimallen och Handboken. Det var då det började på riktig. Eller på redigt, som vi hellre säger här i Astrid Lindgrens Hembygd. Jag laddade ner Mallen i datorn, skapade en bra struktur bland mapparna och delade upp avsnitten så fint med instruktionerna först. Skrivargruppen träffades och läs- och skrivuppgifterna delades upp. Texterna ramlade in och jag fyllde på i mapparna. Och jag säkerhetskopierade. För tänk om det skulle bli en datakrasch mitt i allt detta! Så många väl valda ord.

En dag skrev jag ut allt materialet för att få en tydligare bild hur långt vi hade kommit. Långt, tyckte jag då, det blev många utskrivna ord. Men det var ganska länge sedan, kanske en månad sedan. Vi ställde oss nya frågor och kom i en ny fas. Fanns det en röd tråd? Hängde avsnitten ihop? Vi klippte ihop alla ord till ett dokument. Och det ensamma dokumentet hamnade i mappen ”utkast strategi”. Det är inte ensamt längre. Tro mej!

Vi kommer ihåg citatet från medlemsmötet ”Livet är någonting man ska vara rädd om, vet du inte det?” som beskriver andemeningen som medlemmarna ville skulle genomsyra strategin. Och vi kommer ihåg orden från dialogträffarna och visionsmötena. Hela resan har vi  haft bygdens behov och önskningar som rättesnöre. De som har blivit strategins mål och insatsområden. Och instruktionerna som ligger först, lyfts fram gång på gång och vi undrar stilla: kommer man att gilla vår strategi på Jordbruksverket?

Vi har löpande fått in synpunkter och försökt tillgodose önskemål. Den alltid lika kloka kollegan dämpade kompletteringsivern häromdagen och sa att man kan korrigera sönder ett dokument och man kan tappa känslan om man inte sätter ned foten. Tack för de välbehövliga orden i rättan tid. Vi satte ned foten. Kanske inte hela foten….det var ju ganska länge sedan. Flera dagar sedan.

Idag tar jag bort ”Utkast” i vattenstämpeln och döper dokumentet till ”strategi_klar.doc” med lite skräckblandad förtjusning. Hela foten är nedsatt, dokumentet skickas till Jordbruksverket och nu ska vi vänta. Vänta på att vi får kompletteringsfrågor från myndigheten på vad vi har skrivit och vänta på beslut och startbesked. Det formella startbeskedet är utlovat till sensommaren 2015. I september börjar vi den spännande resan mot visionen och målen. I september känns det säkert som att det är länge sedan vi bestämde oss för att skriva Utvecklingsstrategi för åren 2014-2020 för Astrid Lindgrens Hembygd och länge sedan vi poserade för fotografen framför brevlådan.

Peter Högberg (ordförande) och Christina Thorstensson (verksamhetsledare) skickar strategin till Jordbruksverket

 

På redigt!

Nu börjar det närma sig!
Ett strategidokument på cirka 30 sidor som ska uppfylla många önskemål och många krav är snart ett färdigt verktyg för vår kommande verksamhet. Kraven är väl mest från myndigheterna och önskemålen är från alla andra. Och verktyget kommer vara för oss alla i Astrid Lindgrens Hembygd.
Vi har samlat ihop vad som har sagts på dialogträffar, personliga möten och på större informationsmöten. Och lagt till vad som skrivits i handlingsplaner, utvecklingsdokument, mail och på hemsidor. Och när allt är ihopsamlat har vi valt ut, valt bort och strukit. Och lagt till igen. Och justerat och fyllt på.

Och där är vi nu. Justerar, stryker och fyller på. Stämmer av mot kraven och villkoren och gör om…

Vision
Men visionen för strategin gör vi inte om. (Tror jag, tralla-la) Styrelsen för Astrid Lindgrens hembygd har satt en vision som känns jättebra:
Med mod, klokhet och påhittighet och genom resurssnåla metoder skapar människor ett hållbart liv. På redigt!
Visionen beskriver den stolta framåtanda som präglar den småländska bygden och Astrid Lindgrens författarskap inspirerar till ord som känns trygga och bekanta ända in i framtiden. Orden i visionen beskriver också värdegrunden som gjort att vi genom tiderna valt att skapa ett helt liv i vår hembygd och att forma den framtid vi vill ha.
”På redigt” ska helst uttalas på småländska. Uttrycket betonar värdet av det genuina som ingen kan ta ifrån oss. Vi är övertygade om att det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en positiv utveckling i Småland – i Astrid Lindgrens Hembygd.

Insatsområden och Mål
Vi jobbar under de övergripande målen:  ”förbättrad folkhälsa” och ”ökat entreprenörskap”. Horisontella mål beskriver jämställdhet, hållbarhet, inkludering och ungdomars perspektiv.

Insatsområden, det vill säga vilka teman eller rubriker som våra insatser ska samlas under är ”Det civila samhället” och ”Den lokala ekonomin.” Och under de rubrikerna kommer projekten handla om att

• Förädla lokala resurser
• Utveckla föreningslivet
• Förbättra den digitala närvaron
• Hitta fler alternativa transportmöjligheter

Som resonemanget går nu, tror vi att vi kommer få se projekt kring lokal mat och besöksnäring under ”Förädlade lokala resurser”. När det gäller ”Utvecklat föreningsliv” kanske det handlar om samverkan mellan föreningar, om ungdomar och integration. Digital närvaro sammanfattar att vi kan ta tillvara de möjligheter som skapas i takt med utbyggnad och förstärkning av fiber och nät. Och vad gäller transporterna, ser vi här kreativa alternativ att förflytta oss hållbart.

Ännu är inget ristat i sten. Nästa vecka blir det ytterligare ett styrelsemöte för att justera, stryka och lägga till. Den 19 november träffas föreningens medlemmar för samma uppdrag. Men sedan är det dags att ta fram sten och mejsel. Då ska vi rista. Den 28 november klistrar vi igen kuvertet med en strategi för Astrid Lindgrens Hembygd och har en stor tro och förhoppning att alla de urvalskommittéer, urvalsgrupper, granskare, kvinnor och män som läser det vi har skrivit kommer gilla och skicka ”tummen upp” till oss.
På redigt!

Frukosten blev en indikator

Det känns ofta som oceaner av tid när man tittar framåt. Framtiden är långt borta. Men vi har ett datum när föreningens utvecklingsstrategin verkligen ska vara helt färdig och oceanen har undan för undan krymt och vi har nog bara en liten snabbt rinnande bäck kvar.

Olika delar
I skrivprocessen har vi upptäckt några tydliga delar i mallen för strategin. En del som är mycket kopplat till EU:s regelverk vad gäller diskriminering, jämställdhet och så vidare. Självklart är det jätteviktiga saker, men är kanske inte unika för vårt område. Men vi ska ändå formulera en hel del text hur vi kommer att jobba med det i föreningens egen process.
Andra delar i mallen handlar om vår förening och intressenter som finns i vårt område. Där har vi en hel del trygghet med oss i bagaget. Föreningen har funnits sedan mitten på 1990-talet och har ett gott upparbetat nätverk och strukturer i området. Två nya kommuner har tillkommit, men det känns redan nu som de inte är ”nya” längre utan är en helt naturlig del av vårt område. Vi skriver texter och sätter ord på det som är en naturlig del av vårt vardagsarbete. Och förstår att de leaderområden som är helt nya i denna världen, har en annan resa att göra med denna delen av strategin.

Inriktning
Den delen som det nog finns mest förväntningar och nyfikenhet på, är den delen som handlar om vilken inrikting på projekt som föreningen kommer att jobba med i framtiden. För denna delen av strategin pågår fortfarande en process att stämma av mot andra planer i området och ständigt ”backa bandet” till dialogträffarna i september och alla andra möten som föreningen har haft. Och titta i bagaget. Vi har mycket att lära av vad som är gjort tidigare.

Vi har många instruktioner från Jordbruksverket hur strategin ska byggas upp och det börjar klarna mer och mer vad alla input ska hamna.
Först har vi förstås strategins vision. Där hittar vi vår dröm!
Från den kommer vi till ”övergripande mål” som är lite mer tydliga. Där finns ofta formuleringar kring ”Förbättrat… och utvecklat… och stärkt…”.
För att nå de övergripande målen, formuleras ett antal insatsområden. Eller om man vill kalla det för rubriker. Eller teman. Under varje tema hittar vi ett antal delmål, som ska vara specifika, mätbara, anpassade och realistiska. Och dessa mål ska mätas med indikatorer. Häpp!

En del papper med mycket text, andra med lite mindre.

Mitt exempel
Så det skulle kunna vara så här: Mitt egna övergripande mål är ”Lycklig familj”. Ett insatsområde kan vara ”måltider” ett annat kan vara ”fritid”. Ett delmål kopplat till ”Måltid” skulle kunna vara ”näringsriktigare frukost” ett annat ”mysigare fredagsmys”. Och indikatorn för frukosten blir ”antal grönsaker på bordet”. Är ni med? Då kan det hända att man funderar på om man ska ändra ”näringsriktig frukost” till ”vegetariska måltider”, eller om indikatorn blir ”antal personer som äter frukost”. Eller heter delmålet ”mysfrukost”?
Så den som kommer in med önskemål om ”lördagsgodis” för att bli en lycklig familj, har inget att hämta 😉

…och tvärtom
Så där är vi nu i föreningens strategi. Ibland är ett mål solklart, men vips (nåja, så mycket ”vips” är det inte)  blev det en indikator. Och tvärtom.
Och så ska vi inte glömma bort urvalskriterier för projekten. Några är givna, till exempel att projekten måste göra nytta i vårt område, att de ska vara enligt leadermetoden (den kan ni väl? Underifrånperspektiv, trepartnerskap, innovativt….) medan andra kräver lite mer funderande.
Nästa vecka gör vi ännu en avstämning med föreningens styrelse. Både vad gäller mål, delmål och indikatorer, men också kriterier för urvalsprocessen. Jag ser fram emot spännande diskussioner.

Och mina urvalskriterier för ”Lycklig familj”? – De tre personerna vet nog om vilka de är.
Arbetsveckan som var så lång i måndags, har vips blivit fredag igen. Fredagsmys någon? Utan kriterier, jag lovar. 🙂

Pusslare

Nu lägger vi pussel!
Ibland gör vi det i det tysta, ni vet, då när man koncentrerat letar efter en passande bit till himlen, och alla bitar är lika blå och ser likadana ut.
Vi har fått in väldigt många pusselbitar från alla spännande möten som vi har haft. En del bitar är dubbletter och en del snygga bitar gör att vi blir inspirerade att hitta fler.
Ibland hittar vi en bit som egentligen passar, men som vi måste fila till kanterna på, så att den passar exakt in i pusslet.
Ibland har en pusselbit gömt sig under bordsduken, och det tar ett tag innan man hittar den. Kanske det var bilden på ansiktet på personen i mitten och innan man hittar den ansiktsbilden, ser pusslet ganska anonymt ut.
Men ytterkanten kring pusslet är klar – alla raka bitar – till exempel att veta vilka kommuner som är med i Astrid Lindgrens Hembygd.
Sedan håller vi på att bygga upp motivet i mitten. Och vi är nog ganska nära med att veta vilka insatsområden vi ska jobba med. Men en del pusselbitar i motivet går lite omlott, så vi håller på med sax och fil att få dem att bli en snygg bild. Och den del bitar är snubblande lika och passar på flera ställen.
Ibland känns det som vi har flera motiv i samma bild. Och då får vi ta oss en funderare och se vilket motiv som var det som passade bäst in hos oss.
Och även är det gäller pussel, finns det regler. Vårt pussel är en pusselbit i det svenska pusslet som är en del i det europeiska pusslet.
Så då får vi fila till lite på vår bild, så det blir snyggt stort gemensamt pussel!
Så om ni tycker att det är tyst i Astrid Lindgrens Hembygd ibland, beror det på att vi är fokuserade pusslare!

Det närmar sig när pusslet ska vara klart och då, om inte förr, lär ni höra av oss.
Och om ni undrar om motivet, så vill vi vänta lite med att berätta om det, för det kan vara någon bit som ramlat ned på golvet, och det vore synd att missa den, vi får kanske klämma in den i slutspurten.